NEJ, det var absolut inte jag som mejlade. Jag har så pass mycket heder i kroppen att jag åtminsotne inte mejlar asgamarna nyheterna. Nåt skall dom väl få göra för pengarna. Surfa på hemsideforum är väl ändå det minsta man kan kräva av en utbildad journalist.
Nästan klar, bara en sak till (apropå kvällspressen):
Innan jag skriver en rubrik på denna minimala och oambitiösa blogg, får jag bita mig i handen (eller tungan/hjärnan) för att inte klappra ner någon usel Göteborgsvits som: Max tillbaka till Bajen, glömde porto.. Nån måtta får det vara, någon självbevarelsedrift måste man ha.
Några dagar senare så hyllar Ler sin kollega Långhalms otroliga fyndighet. Oldsberg och Tennisoraklet - släng er i väggen.
Suck, ja va ska man säga. Hoppas att det är något internt sätt skämma ut sina kollegor på...
Skit också!... Jag hittar ingen direktlänk. Läste under förmiddagen en otroligt kul och underlig artikel om någon tränare (tror jag) som attackerade någon med könsord. Försöker visualisera detta för mig själv, men det går inte.
När jag tänker efter kanske det ändå behövs någon som mejlar in till journalisternas hjärntrust.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du vet, det där med att killa sina älsklingar, som det heter på svengelska - det är dubbelt så svårt för en kvällsblaskereporter som för andra.
Det är ingen genetisk defekt; det är något de snappar upp på journalisthögskolan som sätter sig på immunförsvaret och omdömet.
Åkomman är att betrakta som kronisk hos 87,5 procent av Sveriges kvällstidningsreportar - bland sport- och nöjesreportrar är siffran 96%, enligt en färsk rapport från Sadistiska Centralbyrån (som av okänd anledning aldrig uppmärksammades i media).
Skicka en kommentar